Bröllopshelg i Toscana

Jag åkte till flygplatsen tre timmar för tidigt för att hämta min hyrbil – jag tror det säger en del om hur exalterad jag var. Jag hade aldrig varit i Toscana tidigare. Kullarna, vingårdarna, de slingrande vägarna – allt var nytt för mig, redo att utforskas.

Efter ett par timmar av körning, med stora ögon och ett leende på läpparna, anlände jag till Castelvecchi i Radda in Chianti. Jag hade redan googlat i månader för att bygga upp mina förväntningar på platsen, men i verkligheten var omgivningarna vackrare än jag kunnat föreställa mig utifrån några halvdana stockbilder. Jag checkade in, ställde ner mina väskor, plockade upp mina kameror och gick direkt för att hitta brudparet.

Jag fann dem vid poolen, festandes med sina vänner och familj som rest från hela världen för att tillbringa helgen med dem i Italien. Jag skämtar inte ens när jag säger att det var runt femtio nationaliteter representerade. På något sätt gör dessa eklektiska grupper av människor att jag känner mig bekväm direkt.

Jag pratade med Edu, brudgummen, som stod där i badbyxor och solglasögon, sippandes på en öl. Jag frågade honom om det var okej att jag tog några bilder vid poolen.

"Ja, självklart, men du måste hoppa i själv också! Här, ta den här ölen!"

Det satte liksom tonen för hela helgen. Både Edu och Giulia var så välkomnande och lät mig göra min grej helt och hållet. De fortsatte att fråga: "Var är ditt vin? Här, ta lite mer. Har du ätit? Är du säker på att du fick tillräckligt?" Jag fick hänga med gästerna och kände mig alltid som en del av gänget. Det inkluderade en poolfest, vinprovning och pizzakväll på fredagen; en armenisk ceremoni, en fantastisk middag under bar himmel och galna mängder dans på lördagen.

Det är dagar som dessa jag kommer att se tillbaka på när vintern kommer.

(Varning: En hel drös med bilder följer.)

Fredag:

Lördag, bröllopsdagen